December 2006
På tåget fick Jinjin en hängiven fanclub bestående av lilla Sofia.
Hon gillade att krypa under honom och på detta
suddiga
kort ser man hennes ena fot sticka ut.
Jinjin var jättesnäll medan Sofia klappade
honom (i säkert en halvtimme) alltmedan folk som skulle
till bistrovagnen klättrade över dem och förbi. Hon fick
bäras bort under protest och hennes
djurvänliga föräldrar får väl skaffa en akita
nu...
I Malmö får man stå på balkongen och titta ut.
Det smällde hela tiden vi var i Malmö och
jag var lite orolig att Jinjin skulle bli skrämd.
Tur att vi åkte upp igen före nyårsafton.
Lite konstigt att de får hålla på
och smälla överallt i över en vecka. Stackars de som bor
där.
Jag ringde till polisen och frågade om de kunde göra något,
men det kunde de inte sa de.
För få polisbilar och för många klagande. Då
frågade jag om de hade en kulspruta att
låna ut, men det hade de inte heller. Sin djupt kända sympati
var allt den trevliga tjejen i
telefon kunde erbjuda. (Nåja, lika bra det. På Hinsan får
man inte ha hund i cellen.)
Tur att "mormor" sparat en del gamla leksaker
till barnbarnen. Nu fick en
docka den uppmärksamhet den aldrig fick av matte (som naturligtvis
lekte
med leksaksdjur). Visserligen gick den sönder när den användes
som
tuggben, men den kom i alla fall till någon nytta.
Jinjin och tomteluvan som han skulle ha på vårt julkort....
"Nu är den väl död?"
Fler tappra försök slutade lika illa.
Vem släckte ljuset?
Vi önskar alla en GOD JUL ändå
...........................................
Vad kan vara bättre.....
.....än en liten glad akita?
Svar: Inte mycket.
Med tanke på folk som går omkring med en
akitalik hundpäls på kragen känns det extra bra att
"Äga en äkta pälskappa eller rock" hamnade på
plats 99 av 100 över ev. statushöjande saker.
Bottennotering för päls alltså. Antistatus. Underbart,
tycker vi.
Det kan faktiskt vara en akita eller en annan hund som
sitter på kragkanten. Det tillhör
allmänbildningen att veta sådant. Och allmänbildning hamnade
på plats nummer 1 ;-)
En fästing i december! Usch! I år har det
varit mycket fästingar och det är det tydligen fortfarande.
I
slutet av oktober sa jag glatt till Jinjin att det var slut med fästingarna
nu. Två dagar senare fick han en.
Den 9:e dec hade jag dock inte räknat med att de var aktiva fortfarande.
Att bli ett år har inte lugnat ner honom ett dugg.
Går jag fem km så springer han två mil under tiden.
Han försvinner en stund ibland och jag håller mig nu på
välkända ställen. En gång blev vi av med varann
(när jag pratade i mobilen). Jag gick länge och ropade, men
när jag kom hem stod han på trappen
och tyckte att det var jättekul att jag kom. Tur att han hittade
hem - bara att följa vägen, men ändå...
Det verkar inte som om han medvetet letar upp djur att jaga, det är
ju spår precis överallt i så fall,
utan mer som om han behöver springa av sig energin. Han kan ofta
dra iväg en repa när vi just gått ur bilen
och det är väl knappast mer djur precis där, utan han vill
nog flyga över stock och sten en stund. Det är rent
otroligt vad han är snabb och smidig. Skulle han behövt jaga
sin egen mat vore det rätt funktionellt att inte äta
så mycket att han inte kunde röra sig lika snabbt. Sen får
väl utställningsdomare tycka bättre om maffigare
hundar om de vill. Jinjin är nog som han skall vara.
.Vi fick två nya kort på Iwi (se syskonen ovan) från Monica i Norge. Tack för det!
